Shortsen är framme!

Med halvdag på jobbet så kunde dagens "enkla" 8 km avverkas i eftermiddag iförd shorts.

Som om man blev snabbare då. Det gick i ett moderat 5.20-tempo... trodde jag. Det visade sig att vilan mellan backpasset som slutade vid 22 igår kväll och dagens lätta distans vid 14 blev för kort. Mina tunga ben protesterade direkt och jag fick slugga mig fram. Även min nya pulsklocka (som forfarande funkar) visade det jag kände; pulsen toppar på 170 (!) och medelpuls på 155 (är väl okej). Just backpartierna var det som tog musten ur mig. I normala fall är 5.20 inga problem. Det började gå riktigt snett när jag lämnade asfalten för att springa de sista 2,5 k på en sumpig och backig bilskogsväg. Då tog bensinen helt slut. Det gav mig också en påminnelse om hur lyxigt det är att glida på fint underlag. I alla fall så tog jag mig igenom det hela men måste med dagens erfarenhet möblera om. Morgondagens intervallpass får flyttas fram en dag då jag behöver vilan. Lördagens 8 k kommer då i kläm mellan detta pass och söndagens 31 k. Jag kanske får stryka det eller köra lätt jogg på lördag. Den som lever får se.   

Positivt dock: det var första gången jag sprang med pulsklocka och jag fick ha shorts!    


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0